Mitt årtionde

2001

Oj, snacka om händelserikt år. Liten parvel som jag var hade jag egentligen ingen aning om vad som hände i livet. Men stora grejer var det. April – muck från lumpen som sjukvårdare på en fältsjukhuspluton, T2 Skövde. Maj – pappa för första gången i livet. Jana föds och vänder upp och ner på allt. Augusti - nytt jobb. Går från CIVAS (tidigare QVS, senare Bagport Sweden) till DHL Express, ett riktigt drömjobb. Oktober – gifter mig med Rakel, världen mest fantastiska kvinna. December – får reda på att vi bor olovandes i vår fina lägenhet i Gränby och att vi måste flytta efter nyår. Någon vecka innan jul löser det sig (tack vare en omtänksam pappa), och vi får en jättefin lägenhet i Nyby Gård.

Some year…

2002

Rakel börjar må illa på morgnarna och ett gravtest avslöjar att barn nummer två är på gång. I december föds Febe – som sover hela sitt första dygn i livet. Än idag minns jag natten efter förlossningen som den tyngsta och bästa sömnen jag någonsin upplevt.

2003

Vi köper en tvättmaskin (som håller än idag) och en Volvo 745. Bilen var en rejäl uppgradering från den Citroen BX14RE vi hade kört fram till dess.

Jag både jobbar och är pappaledig. Kör rutt A141 i Sundbyberg, och sätter nytt personligt rekord genom att göra 40 stopp på en eftermiddag (16 leveranser, 24 hämtningar). Kör också A131 i Kista, och levererar 48 stopp en förmiddag. Inte så märkvärdigt egentligen – men bilen var knökfull. Närmare 150 AWB-er och över 200 paket, om jag inte minns helt fel. Det var en härlig tid på DHL, och det var med vemod jag lämnade den härliga arbetsplatsen på Arlanda.

På hösten besöker vi Örebro för första gången. Under Hanna Gadds födelsedagsfest i Stora Mellösa försöker örebroarna övertyga oss om att Örebro is the place to bo. Jag blir knappast frälst. Men lite senare på året bestämmer vi oss för att Rakel ska söka sjuksköterseutbildningen i Örebro. ”Det kan vara trevligt att se en annan del av Sverige”, låter resonemanget…

2004

I januari flyttar Rakel och börjar plugga. Jag och tjejerna kommer efter, två veckor senare. Det går bra för Rakel. Hon läser med min gamla jobbarkompis Tessan, och träffar Cissi. Jag är pappaledig i ett halvår och börjar sedan på DHL i Örebro. Kör Mariestadsrutten över sommaren – det softaste jag gjort. Hade två timmars lunch varje dag i Mariestad – och avnjöt såklart dessa timmar vid Vänerns strand.

2005

På min 25:e födelsedag överraskar Rakel mig med en kryssning till Helsingfors – det var mycket, mycket, för att inte säga ofantligt trevligt!!

Stor händelse – på sommaren 2005 mailar jag redaktören för tidningen Pro Hockey och undrar om jag kan få börja skriva för NHL-magasinet. Jag får ett testuppdrag, som jag jobbar häcken av mig och gör riktigt bra – och sedan är jag inne. Får ett fast månatligt uppdrag, mitt första betalda journalistjobb.

Annars är jag arbetslös för första gången i mitt liv, eftersom åkeriet jag kör för endast kan erbjuda ett timvik. Men senare på året får jag fast jobb.

2006

I april startar jag en enskild firma. På hösten går Rakel in på sjätte och sista terminen på sjuksköterskelinjen. I december flyttar vi till en femma i Vivalla.

2007

Vi köper en ny bil, en Citroen C5. Rakel får sin sjuksköterskelicens efter tre års studier. Hon börjar jobba på USÖ. I oktober säger jag upp mig från åkeriet för att satsa på firman – vilket i sin tur leder till att jag får ett första (och sista) möte med ångest. Det var inga roliga känslor när jag gick hemma och inte hade något att göra. ”Vad har jag gjort???” Men – Gud var med och efter ett halvår kunde jag försörja familjen helt på frilanseriet.

Den här bloggen startas. I första inlägget spår jag (något felaktigt) att jag kommer att hålla ut i två veckor…

2008

Börjar frilansa för Sportbladet i april. Vår första son, Harry, föds i maj. Tar över som redaktör för Pro Hockey i juni.

2009

I januari åker jag till Uganda på reportageresa för Barnhjälp Soluppgång. I februari åker jag till USA och tittar på hockey i en dryg vecka. Andra sonen föds i december, på juldagen. Jag och Rakel firar åtta år som gifta. Vilken härlig tid vi har haft tillsammans! Och fler år blir det.

Det var en kort summering av mina och min familjs tio senaste år.

Hilsen. Linus.

Antipollution Fault

Nä, nu är det dags att sparka liv i den här bloggen igen…

Om ni kunde få en glimt av hur familjen Hugossons liv just nu, skulle ni… ja, vad skulle ni göra då? Det jag och Rakel är otroligt tacksamma över, är att vi har fått väldigt mycket hjälp från många vänner på sistone.

Okej, nu låter det som att vi har det ofantligt tungt.

Och tungt är det. På ett sätt.

Rakel är höggravid och har ont. Den här fjärde graviditeten gick oförskämt bra fram till för en dryg månad sen. Rakel mådde bra, fick visserligen sluta jobba, men var rörlig och hade inte så stora besvär.

Sen slog Foglossningen till. Och Karpaltunnelsyndromet.

Sedan dess har tillvaron varit en kamp. Men tack vare Guds nåd och ett gäng underbara vänner (som har besökt oss regelbundet och hjälpt till med hushållet och barnen) har det gått bra.

Och det är ju faktiskt något väldigt kul på väg att hända. Om allt går bra i morgon när Rakel träffar läkare, ska hon sättas igång på måndag. Barn nummer 4 på g!

Det är en pojke, det vet vi, men vi har fortfarande inte bestämt något namn. Elvin, Åke, Sven, Nils, Olle (Febes förslag) och Sune (Janas förslag) är heta alternativ. Vi får se.

***

Under den här tiden har baksidan av att vara ensamföretagare i tidningsbranschen visat sig. Om jag hade kört lastbil eller varit anställt på en tidning hade jag gått hemma och hjälpt till, eftersom Rakel behöver det. Men jag har inte så många vikarier att kalla in till Hugosson Produktion. Och tidningens produktionsschema tuggar vidare, utan paus.

Det har istället fått bli udda arbetstider. Kvällar och nätter…

Just nu jobbar vi hårt med en stor OS-guide, som ska publiceras i februari.

***

I morse kom felmeddelandet. Det man inte vill se på instrumentpanelen på sin Citroen.

ANTIPOLLUTION FAULT

För varje Cittra jag kollade på när jag letade bil, var det just ANTIPOLLUTION FAULT jag kollade efter. Om det dök upp – glöm bilen.

Jag kan inte mycket om bilar, så jag kan inte förklara vad det är för fel. Men det har med motorn att göra. Och det är dyrt att fixa.

Men förmodligen var det bara en frukt av den extrema kyla som rådde när jag kallstartade bilen i morse.

Det säger vi.

***

Okej, nu ska jag översätta två artiklar och skriva två själv.

Hilsen. Linus.