Så går det i Stanley Cup-kvartarna

Första slutspelsomgången bjöd på ett flertal fantastiska matcher, framförallt i Western Conference och i Ottawa-Pittsburgh-serien. Nu väntar ett par riktigt intressanta möten i kvartsfinalerna.

Jag hade sex av åtta rätt i förra tippningen. Det var Buffalo och Washington som inte följde mina anvisningar…

Eastern Conference

Pittsburgh Penguins (4) – Montreal Canadiens (8)

Eastern Conference känns som banad väg för Pittsburgh, som kan lyfta på hatten och tacka Ovechkin & co för att de vek ner sig fullständigt i serien mot Montreal. Tack vare det har de fördel av hemmais i den här serien och i nästa, om de tar sig dit.

Pittsburgh såg tidvis starka ut mot Ottawa och framförallt visar Sidney Crosby upp fortsatt fin – överfin – form. Med 14 poäng var han bäst i NHL i första omgången.

Precis som jag (något felaktigt…) trodde att Washington skulle köra över Montreal, så tror jag att Penguins gör detsamma i den här serien. Men vi vet också att Canadiens målvakt Jaroslav Halak är hetare än hetast för tillfället, därför tror jag han kniper en seger åt sitt lag.

Nyckelspelare, Penguins: Evgeni Malkin, Sergei Gonchar, Sidney Crosby
Nyckelspelare, Canadiens: Jaroslav Halak, Jaroslav Halak, Jaroslav Halak

Möten under grundserien: 3-1 till Penguins

Mitt tips: 4-1 till Pittsburgh

Boston Bruins (6) – Philadelphia Flyers (7)

Jag trodde inte på Boston i förra omgången mot Buffalo, men de visade hjärta och slog ut favoriterna Sabres. Nu får de tillbaka stjärncentern Marc Savard, som dock inte spelat på nästan två månader. Bruins ser ut som ett klassiskt defensivt spelande slutspelslag, som kan äta upp en ouppmärksam motståndare. De har en het målvakt i Tuukka Rask, och om inte finnen får jobbet gjort – ja, då kan de slänga in Tim Thomas, ni vet han som vann Vezina Trophy i fjol.

Flyers har också en het målvakt, men Brian Boucher känns ändå som ett svagare kort än Rask/Thomas. Dessutom fick man Jeff Carter, Ian Laperriere och Simon Gagne skadade i första omgången. De får ställa upp med ett decimerat lag, som dock fortfarande är väldigt starkt framåt. Sen har man Chris Pronger – en av de mest ultimata slutspelsspelarna i dagens hockey.

I slutändan tror jag ändå lite mer på Boston, som känns starkare defensivt, samtidigt som man i motsats till Flyers förra motståndare New Jersey bättre klarar av att stå emot Flyers tunga anfall.

Nyckelspelare, Bruins: Zdeno Chara, Tuukka Rask, Patrice Bergeron
Nyckelspelare, Flyers: Brian Boucher, Mike Richards, Chris Pronger

Möten under grundserien: 2-2

Mitt tips: 4-3 till Boston

 

Western Conference

San Jose Sharks (1) – Detroit Red Wings (5)

San Jose vs. their Ghosts… Det var ju det här som inte fick hända. Sharks-spelarna hoppades nog innerligt att Phoenix skulle vinna den sjunde matchen i förrgår, men det blev alltså mardrömsmotståndaren Detroit Red Wings istället. Jag har ju i Pro Hockey sagt att jag tror Sharks ska ta kål på sitt slutspelsspöke i år. 4-2 i finalen mot Capitals, blev mitt tips i nummer 4. Och det tipset är ju redan skadeskjutet, tack vare Capitals debacle mot Montreal. Och faktum är att jag tror det dör totalt efter den här serien.

Sharks enda hopp är att få igång två kedjor – de behöver att Joe Thornton, Patrick Marleau och Dany Heatley vaknar till liv. Då kan de skaka Detroit. Annars – goodbye.

Nyckelspelare, Detroit: Henrik Zetterberg, Pavel Datsyuk, Nicklas Lidström
Nyckelspelare, San Jose: Joe Pavelski, Joe Thornton, Dan Boyle

Möten under grundserien: 3-1 till Detroit

Mitt tips: 4-2 till Detroit

Chicago Blackhawks (2) – Vancouver Canucks (3)

Ojvoj, för att citera Per Bjurman. Det här kan bli årets bästa serie. Två lag som verkligen inte har höga tankar om varandra, två lag som är ganska likvärdiga, med ungefär samma öppna spelidé.

Det här blir kul!

Och tyvärr, svåger Daniel, slutar det med en Chicago-förlust. Det vi såg av Chicago i första omgången imponerade inte, de haltade förbi Nashville. Vancouver hade inledningsvis problem mot Los Angeles, men deras offensiv – under orkestrering av tvillingarna Sedin – gick i slutändan inte att stoppa.

Chicago är bättre defensivt än Vancouver, och deras penalty killing var näst intill perfekt mot Nashville. Kan de få igång sitt fruktade anfallsspel är de minst lika bra som Vancouver.

Men jag går på dagsformen, där Canucks känns starkare.

Nyckelspelare, Chicago: Antti Niemi, Duncan Keith, Marian Hossa
Nyckelspelare, Vancouver: Henrik Sedin, Ryan Kesler, Mikael Samuelsson

Möten under grundserien: 2-2 i matcher

Mitt tips: 4-3 till Vancouver

Hilsen. Linus.

Lite länkar

Nej men titta. Helt hux flux gör jag comeback i bloggvärlden.

Men bara för att tipsa om vad andra har skrivit och gjort, hehe. Det blir bäst så, nu när tiden springer ifrån mig.

Börja här: Ann-Charlotte Marteus på Expressen är inte en favorit hos undertecknad – men i dagens ledare har hon ett par sköna käftsmällar att dela ut till Lars Ohly.

***

Svenska akademins ständige sekreterare Peter Englund har gett ett nyårslöfte, som också jag skulle må bra av att ge (och hålla). Det går åt lite för mycket tid åt att strösurfa. Därför följer jag härmed Englunds exempel och sätter upp en lapp på skärmen: ”Sluta surfa”. Frågan är bara hur jag ska kunna hitta alla sådana här roliga länkar då??

***

När jag gjorde OS-hockeyguide åt Pro Hockey hade jag 40 sidor att fylla med material – när jag gjorde samma grej åt Världen idag krympte jag ned det till 1700 tecken (en halv A4-sida i Word, så att ni lekmän förstår). Resultatet känns knapert…

***

Nästa torsdag spelar Kevin Costner på Lisebergshallen i Göteborg. Hela jag vill åka dit, men hela min plånbok säger nej. Lyssna för övrigt på hans skiva, kanske inte exalterande, men för en Costner-nörd är det ju kul!

***

Till sist – ett youtubeklipp på en stackars friare, som… ja, kolla själva. Det utspelar sig alltså under en hockeymatch i Madison Square Garden inför 18200 åskådare.

Hilsen. Linus.

Edit: Glömde ju två fantastiska blogginlägg som har förgyllt min vardag den senaste tiden. Först är det Paulas dröm, där hon slåss mot björnar på Nordpolen, och sedan även Magdalenas inlägg om sin härliga sons recitation av Psalm 23. Must read.

Årets julklapp?

NU ÄR DET DAGS FÖR REKLAM!

Här kan du hitta fina prenumerationserbjudanden på Europas bästa NHL-tidning, Pro Hockey. Eller vad sägs om 3 nummer för 129 kr, eller kanske 5 nummer för 239 kr? Klappat och klart!

http://tidningskungen.se/prenumerera-pa-tidningen-pro-hockey.asp

NU BLIR DET INGE MER REKLAM!

Hilsen. Linus.

Pro Hockey äger!

Imorse fick jag mail från bossen på förlaget som ger ut Pro Hockey. Han hade hittat roliga artiklar i Resumé och Dagens Media (två tidningar som skriver om mediavärlden), och båda dessa branschtidningar nämner Pro Hockey som en av de mest ökande tidningarna för tillfället. Mellan maj och augusti ökade tidningens ”räckvidd” med 38 procent! Nu läses varje nummer av 55 000 enligt Orvesto. Lägger man dessutom till Orvesto Ung, som täcker in resten av vår målgrupp, får man det till att varje nummer av Pro Hockey läses av 74 000, en ökning med nästan 20 procent.

Kul!

Sen har vi också topplistan på tidningar.org, som jag ibland besöker för att få uppmuntran när det går trögt i produktionen… :-)

Hilsen. Linus.

Samlarlinus

De två första numren i Pro Hockeys historia!

 På väg hem från NHL-premiären stannade jag till hos Arne i Bromma. Arne var med från början av Pro Hockeys liv för 17 år sedan, tillsammans med bland andra Tommy Boustedts pappa… Arne är en riktig samlare – hela hans lilla lägenhet är proppfull av cd-skivor (jag skojar inte – det var den största, mest välsorterade skivsamling jag sett), tidningar, matchtröjor, dvd-boxar, böcker mm.

Det bästa av allt – han hade ex av de allra första numren av Pro Hockey kvar. I toppskick!! Mint condition, som de säger! Undertecknad blev glad. Så som tack för hjälpen att jag fixade fram en signerad Lidströmtröja åt honom fick jag nummer 1 och 2 1992 av Pro Hockey, samt hela årgången 1993 (8 nummer som är helt sönderlästa i min samling).

Så nu har jag alla nummer av Pro Hockey som någonsin getts ut! Och de 10 första är i klanderfritt skick. Det måste väl ändå vara värt något? För mig har det i alla fall ett stort emotionellt värde. Som jag gick och längtade efter Pro Hockey när jag var 12 år. När utgivningsdatumet närmade sig gick jag varje dag ut till brevlådan och kollade. Jag läste varenda liten prick i tidningen, la varje siffra på minnet, memorerade allt som stod om Detroit Red Wings och Steve Yzerman.

Så var det. Och nu är jag redaktör för tidningen. Haha. Lustigt hur livet ter sig ibland!

Hilsen. Linus.

Finhockey i Stockholm

Medan övriga världen debatterar Anna Ankas senaste utspel och beundrar David Lettermans sätt att hantera sina otrohetsaffärer, lever och andas jag ishockey den här helgen.

Är på plats i Globen och tittar på när NHL-lagen St Louis Blues och Detroit Red Wings spelar säsongens två första matcher mot varandra. Igår vann Blues med 4-3 – precis som jag tippade (jag har vittnen…), och ikväll tror jag att Red Wings vinner med 3-1.

Det är såklart väldigt roligt att vara här. Jag tittade på mina inlägg från förra årets NHL-premiär i Stockholm, samt även de inlägg jag skrev när jag var över i USA i februari och kollade NHL-action, och jag måste säga att den pojkaktiga förtjusningen över att kolla på finhockey fortfarande lever.

Jag kallar mig journalist. Jag är redaktör för Europas största NHL-tidning. Givetvis är jag professionell (även om jag gärna suttit med min Red Wings-tröja på pressläktaren igår), men känslan av att jag fortfarande bara är en vanlig ishockeysupporter finns fortfarande kvar någonstans där inne.

Det gillar jag. Hoppas att känslan finns kvar länge.

***

Igår kom en känd sportkommentator på SVT fram till mig och öste beröm över senaste numret av Pro Hockey. Kul, men samtidigt skrämmande.

***

Jodå, Todd Bertuzzi var bra igår. Henrik Zetterberg var däremot totalt osynlig. Men roligast var ändå att se en äntligen skadefri Paul Kariya göra två mål för Blues.

***

Innan matchen var jag konferencier för LA Travels VIP-kunder. Jag skulle hålla låda om NHL under en timmes tid, inklusive två interjuver. Det gick förvånansvärt lätt. Har samlat på mig alldeles för mycket onödigt vetande om NHL genom åren.

***

Skrämmande, för att jag inte gillar tanken att det jag skriver i PH läses av andra journalister och experter. När jag skriver tänker jag istället att ”nu skriver jag för Oliver och Petter, 14 och 16 år gamla NHL-fans”. Känns som att ribban sänks lite då…

Men det verkar passa för journalister också.

***

Loui Eriksson, 24, gjorde 36 mål för Dallas Stars under förra säsongen, som blev hans genombrott i NHL.

Igår kom belöningen: göteborgaren får 25,5 miljoner dollar (cirka 170 miljoner kronor) för att spela ishockey i Texas i sex år till.

Grattis, Loui!

***

Självklart gjorde jag bort mig inför en NHL-stjärna också. Påstod för Kris Draper, 38, att han bara hade ett år kvar på sitt kontrakt. ”Nej, jag har två år”, sa den trevlige kanadensaren. ”Aha, ja, då kan vi skippa resten av frågorna”.

Sen var intervjun slut.

Snygg sorti.

***

Nej, nu ska jag jobba på riktigt. Skickar nästa nummer till tryck på tisdag, och vi har fortfarande sex sidor att fylla med material… Det är enormt stressigt för oss gammelmediajournalister…

Hilsen. Linus.

Organiserat kaos

När jag nu lämnar kontoret för dagen, ser det ut så här på skrivbordet. Jag gillar att tänka att jag har ett slags organiserat kaostillstånd på mitt kontor. Det kanske är dags att revidera den uppfattningen. Totalt kaos passar kanske bättre. Närå, jag hittar fortfarande till tangentbordet – och det är ju det viktigaste…

Plötsligt inser jag att jag behöver byta musmatta. Sånt är viktigt i dessa svininfluensatider. Tror jag.

Och där till vänster ligger säsongsguiden, ja. Se så, iväg till affären och inhandla varsin Pro Hockey nu. Tack.

Hilsen. Linus.

Säsongsguiden – en höjdare

I fredags skickade jag Pro Hockeys sjunde utgåva för året till tryck.

Det var andra gången jag basade för produktionen av säsongsguiden, och det var ett hästjobb den här gången också. Den 24/9 finns tidningen i en affär nära dig – se till att skaffa dig ett ex.

Själv kommer jag få 250 ex på posten… Ska ju upp till Globen och NHL-matcherna där i början på oktober, och i samband med ett par vip-kvällar inför matcherna tänkte jag dela ut lite tidningar. Det blir nog uppskattat.

Innehåll: Som vanligt analyseras alla 30 NHL-lag, men ett par fina nyheter finns det. Varje laguppslag har två nya korta texter – ”Från rekordböckerna” och ”Visste du att…”. Inga revolutionerande idéer, men jag tror det blir lite extra hockeygodis för våra läsare.
Dessutom rankas årets 15 bästa rookies och den spännande Ducks-stjärnan Bobby Ryan porträtteras.

Pro Hockey 7 är en tidning att spara hela NHL-säsongen igenom.

Hilsen. Linus.

En tv-series öde

Jag och Rakel följde mastodontserien ”Commander in Chief” när den gick på TV4. Strålande Geena Davis spelade Amerikas första kvinnliga president.

(Den konspiratoriskt lagda (läs: Linus) kunde inte undgå tanken att någon ville att serien skulle bana väg för Hillary Clinton, som då strax skulle delta i presidents-racet.)

Vi tyckte serien var bra. Avsnitten var välproducerade, skådespelandet var på ganska hög nivå (Davis fick en Golden Globe 2006 för sin rollprestation och Donald Sutherland är aldrig fel) och sensmoralen satt som en smäck varje gång.

Men serien försvann lite hastigt och lustigt ur tablåerna. Idag, tre år senare, gjorde jag lite efterforskningar om varför. Jo, det visade sig att tittarsiffrorna var mycket höga när ”CiC” började sändas på ABC hösten 2005. I dramagenren var serien klart hetast. Men så fick två avsnitt (7 och 8) dåliga ”ratings” och efter nian togs serien bort från tablån.

Tre avsnitt sändes efter en dryg månads uppehåll, men på dålig sändningstid (i direkt konkurrens med NBCs långkörare ”Cityakuten”), och sedan dröjde det tre månader innan ytterligare tre avsnitt sändes. Den 14 juni sändes avsnitt 18, som blev seriens sista – med den passande titeln ”Unfinished business”.

Märkligt att en sådan kritikerrosad och till en början framgångsrik serie fick ett sådant abrupt slut.

***
Annars börjar skrivkänslan komma tillbaka. Efter ett par veckors semester börjar jag bli riktigt sugen på att återgå till jobbet och producera artiklar. Det ska bli riktigt kul.

***
Men först blir det en veckas semester till. På måndag drar vi till Uppsala för att hälsa på familjen Grunditz. Ett besök på Europakonferensen blir det förmodligen också.

***
Nästa nummer av Pro Hockey är säsongsguiden. Till den ska det översättas miljarder med tecken, så det är tur att skrivlusten är tillbaka…

Hilsen. Linus.

Nerver utanpå tröjan

Sitter på jobbet och ska översätta en artikel till nästa nummer av Pro Hockey. Men jag är lite tankspridd och faktiskt nervös. Anledningen är egentligen trivial – sport är ju inget att bygga sitt liv kring.

Men det är ju så att mitt intresse för svettiga karlar till stor koncentrerats till ett ishockeylag i Detroit, MI. Red Wings spelar i natt en match som kallas ”the ultimate game 7″ – det slutgiltiga avgörandet. Det står 3-3 i finalen mot Pittsburgh Penguins i bäst av sju. En hel säsong avgörs i en match. Glädje – besvikelse, succé – missräkning.

Jag kan inte låta bli att tycka det är ascoolt.

På ena sidan står alltså sju svenskar i klassisk rödvit mundering. Alla spelar viktiga roller i det som blivit NHL:s dominerande lagmaskin det senaste decenniet.

På andra sidan står NHL:s framtid. Hockeyns reklampelare nummer ett Sidney Crosby, som i Kanada åtnjuter närmast rockstjärnestatus, bildar giftigt anfallsvapen med ryske trollgubben Jevgenij Malkin.

Det blir inte mindre häftigt av det faktum att dessa lag – Red Wings och Penguins – möttes även i fjolårets final. Då vann Red Wings. Jag tror på en repris i natt.

***
Fick offentlig kritik på en blogg för min översättning av ”Jag stred för Arafat”.

”Boken är välskriven och dramaturgiskt väl avvägd. Dessvärre röjer språkval och idiom en ung och ännu ovan översättare”, skriver Bertil på sin fotoblogg.

Om han bara visste hur rätt han har. Vad sjutton betyder idiom? ;)

***

Fotade goa Lina och Johan på stan idag. Linas humor går inte att beskriva i ord, annat än att hon är ordvitsarnas okrönta drottning. Johan kommer att få ett mycket roligt liv. Grattis, Johan!

***
Varför har jag inte upptäckt Newsboys ”Go” tidigare? Lättsmält så det förslår, men skönt att jobba till.

***
Nä, nu ska jag återgå till översättningen. Tur att läsarna av Pro Hockey inte heller vet vad idiom betyder. Hepp!

Hilsen. Linus.